home page ?


Fort m'enoja, si l'auzes dire,
Parliers quant es avols servire;
Et hom qu vol trop autr'aucire
M'enoja, e cavals que tire;
Et enoja·m, si Dieus m'ajut,
Ries hom quan trop porta escut
Quan sol u colp no·i a agut,
Capela e morgue barbut,
E lausengier bec esmolut.

Enoja me domn' envejosa
Quant es paubra et orgoillosa,
E marritz qu'ama trop sa sposa,
Neus s'era domna de Tolosa;
Et enoja·m de cavallier
For de son pais ufanier,
Quant en lo sieu non a mestîer
Mais sol de pestar en mortier
Pebre o de tastar sabrier.

Enoja mi d'autra maneira
Hom volpilz quan porta baneira,
Et avols austors en riveira,
E paucs manjars en gran caudeira,
Et enoja·m, per saint Marti,
Trop d'aiga en petit de vi;
E quan trob escassier mati
M'enoja, e d'orb atressi,
Car no m' azaut de lor cami.

Enoja·m longa tempradura,
E carns quant es mal coita e dura,
E prestre qui m en ni-s perjura,
E puta veilla, quan trop dura.
Et enoja·m, per saint Dalmatz,
D'avol home en trop gran solatz;
E corre quan per via a glatz
E fugir ab caval armatz
M'enoja, e·l maldirs de datz.

Et enoja·m, per vita eterna,
Manjar ses foc, quan fort iverna,
E jaser cum veilla calerna (?),
Quant ella flaira en la taverna.
Et enoja·m, car es de fer,
Avols hom qu'a bella moiller,
E per gelosia la fer,
E fai o be qui la enquer
E no lo lai per marit fer.

Enoja me per saint Salvaire,
En bona cort avols violaire,
Et en pauca terra trop fraire,
E a bon joc paubres prestaire.
Et enoja·m, per saint Marsel,
Doas penas en un mantel,
E trop parier en un castel,
E rics hom ab pauc de revel,
Et en tornei dard e quairel.

Enoja me, si Deus mo vailla,
Longa tabla ab bref toailla,
Et hom ab mas roinos, quan tailla,
Et ausbercs pesanz d'avol mailla;
Et enoja·m estar a port
Quan trop cor greu venz e plou fort;
E entre amies dezacort
Aquel enois m'es peiz de mort,
Quan sai que tenson a lor tort.

E dirai vos que fort me tira
Veilla gazais quan trops atira
E paubra soudadeir' aira,
E donzels qui sas cambas mira.
Et enoja·m, per saint Aon,
Dompna grassa ab magre con,
E seignoratz que trop mal ton;
Qui no pot dormir quant a son
Major enoi non a el mon.

Ancar i a mais que m'enoja:
Cavalcar ses capa ab ploja,
E quan trob ab mon caval troja
Oui sa manjadoira li voja.
Et enoja·m e no·m sap bo
De sella, quan crolon l'arço,
E fivella ses ardaillo,
E malvaitz hom dins sa maiso,
Car no di ni fai s'enoi no.

Note: the melody of this enueg is the same as Bertran de Born's sirventes Rassa, tant creis e mont'e poia, itself probably a contrafact.

Play the original melody

Can't hear anything? Click here to download the original melody (MIDI).